Comviq surf och Helsingborg

Jag beställde nyss Comviq surf. Att bestämma såna saker gör att jag får grym belsutsångest. Vad vet jag om mobilt bredband egentligen? Men efter att ha tittat runt insåg jag att Comviq surf är precis vad jag vill ha, även om månadskostnaden är lite högre än för andra, eftersom de har den superba funktionen att det fungerar precis som ett kontantkort till mobilen! Ingen bindningstid och ingen uppsägningstid! Och för mig som inte har en aning om vad som händer imorgon (bildligt talat alltså, jag vet ju vad som händer imorgon, jag ska till Helsingborg) så är ett mobilt bredband där jag betalar efter hur jag ska använda det perfekt!

Imorgon åker vi till Helsingborg och ännu en gång önskar jag att jag var kille. Då gäller beslutsångesten bara vilka skjortor man ska ha med sig, inte om man ska ha skjorta eller blus eller top? Kjol eller byxor eller klänning? Och vilka skor ska jag ha då, finskor till middagen är ett måste, men jag måste ha vanliga lågskor till dagen annars kommer jag vilja kapa av mina fötter och vad händer om det regnar? Sen är jag alltid lite orolig över att jag ska vara överklädd eftersom jag faktiskt tycker det är roligt att klä upp sig och se lite Sex and the City aktig ut (på det proffessionella, välklädda sättet INTE Samantha i sina obskyra hemmautstyrslar. Lipstick Jungle är iofs också ett bra exempel på välklädda karriärkvinnor), men trots diverse dresscoder tycker jag ändå att många tjejer/kvinnor jag träffat på under våren ser ut som de drog på sig första bästa de hittade bredvid sängen.

Det ska bli bra väder också. Lite kyligt, men inte regn (tar med mig vattentäta skor ändå). Det är bra. Har kollat upp vart maten finns, vart hamnen finns, och vart det bästa cafét finns. Chocolatte, hör ju redan på namnet att det är ett ställe jag måste besöka. Enligt hemsidan ska de ha massor med belgisk choklad! Annars ska det gås på föreläsningar, åkas på studieresor och tittas på parker, och försökas att inte verka helt bortkommen när frågor jag inte har en aning om vad de handlar om ska diskuteras. Hej Helsingborg!

Exjobb 2.0

Vi har diskuterat vad man skulle kunna göra med vårt arbete, processen, erfarenheten. Idéerna har haglat.

1. Micke tyckte vi skulle skriva en bok om hur man inte skriver en uppsats. Typ uppsatsen från helvetet.

2. Då kom idén att en student från Public management kunde ha gjort sitt exjobb genom att gå in och leda oss som chef. Vi hade behövt en ledare.

3. Även en psykolog skulle fungera, för gruppdynamikens skull. Och ångesten.

4. Eller så gör vi helt enkelt en reality show om exjobbet på LS, ett exjobb för en mediastudent kanske? Tänk er alla konflikter, intriger, skvaller, någon som nappar på idén?

5 dagar till deadline. Nu kör vi.

Flyttbök och två veckor kvar

På LS har det pratats en hel del om flytt på sistone. Vi stackars praktikanter hörde bara brottstycken av konversationer och undrade om det här skulle drabba oss med. Det verkade så jobbigt, att slåss om bästa kontoret och behöva packa ihop alla tusen papper vi hunnit skriva ut. När vi väl tog mod till oss och frågade skulle det nog inte drabba oss, det var ingen som hade hört något om oss i alla fall. Igår kom vi alla lite sent för att vi spenderat förmiddagen på universitetet och fick veta att vi skulle flytta samma dag! Så det var bara att dra ut alla sladdar till datorn, packa alla tusen papper och dra med sig stol och dator till ett annat rum. Nu sitter vi alla fyra i ett stort rum med en internetuppkoppling. Visserligen är det ju bra att vi alla är samlade nu när vi går in i slutfasen med två veckor till tryckningen och antagligen behöver samråda hela tiden ändå, men nog måste jag säga att jag känner mig lite förvisad till världens ände….

Mycket med mera

Hur de lyckligt lottade som har en fast anställning working 9 to 5 klarar av att ha ett liv vid sidan av och hinna med ärenden familj och hushåll är något jag inte förstått ännu. Jag åker till LS till 8 på morgonen, åker hem vid halv fem, är slut i huvudet och kroppen och vill efter kvällsmaten bara gå och lägga mig så kvällarna spenderas inte med något mer ansträngande än tv och data. Hur som måste jag skärpa till mig, eftersom det är mycket som ska göras de här 6 veckorna som är kvar till examen. Självklart ska rapporten bli färdigskriven, men också ett pm om samiska kvinnors villkorliga medborgarskap, samtidigt som flytt ska planeras och organiseras. Inte visste jag att jag hade systrar som var så på att köra lastbil upp till Norrland men jag tar tacksamt emot hjälp att ta mig ner till söder igen och förbannar mig själv för hundrasjuttielfte gången att jag var tvungen att släpa med mig allt bohag när jag de senaste två åren bott i studentkorridor. Oron för framtiden hålls ännu stången då jag är extremt upptagen med allt annat, men när jag väl landat i gästrummet hemma hos mamma i mitten av juni kanske det är dags att ta tag i resten av mitt liv. Eller så kanske en har rätt att ta lite sommarlov när man klarat av 6 år på universitet?

Inatt ska jag för första gången hänga upp en extrafilt för fönstret eftersom vi nu kommit till den tidpunkt när ljuset börjar störa nattsömnen ^^

Over and out.

En dag i Skellefteå

Idag var vi iväg till Skellefteå, sista anhalten innan det är dags att sätta sig och plita ner en rapport på papper som blir det sista jag gör i universitetsväg på ett tag. Vädret var med oss och trots att vi hade långa timmar att slå ihjäl mellan våra bokade möten gick tiden skapligt fort med lunch ute i solen vid älven och fika på 50-tals café med dandsbandsmusik. Imorgon ska jag börja dagen i GIS-labbet, spännande värre när min kollega ska komma ihåg vad de lärde sig i höstas och vidarebefodra lite kunskap till mig!

Apropå kurser fick jag mina betyg från Madrid igår. Jag kommer få ut min examen ^^

Skellefteå från andra sidan älven. Visserligen ligger snön kvar men solen värmer ändå. Tycker bilden passar ganska bra in på vårt undersökningsområde med den typiska gamla gården till vänster, 50-60-70-tals husen bredvid och de moderna flerbostadshusen ut på högerkanten.

Inlandsturné

Är nu tillbaka i kära gamla Ume och vill inte åka långt bort på ett bra tag. Här kommer i vart fall en resumé av vår inlandsresa!

Vid 6 tiden hämtade jag vår bil, en hyrbil gjord för de extremförhållanden vi skulle bege oss in i (dvs de välbyggda vägarna i inlandet som jag faktiskt måste medge bara var över förväntan, endast sträckan Ume-Lycksele som borde göras något åt…) Vi begav oss först mot Lycksele, en stad med djurpark innehållandes myskoxar som jag faktiskt besökt när jag var i 10årsåldern. Känslan när vi kom in i staden innan kl 9 på morgonen var som en person uttryckte det ” som att komma inridandes i en vilda västern stad…” Jag var mest imponerad av hur bred älven kan bli, ska vi snacka stora floder kan ni ta en titt på bilden nedan.

Redan samma dag begav vi oss till nästa stad, Storuman, och hotellet vi skulle övernatta på. Det var ok, men kallt, och jag var trött för jag hade kört långt. Plus var att jag fick hemgjorda vegetariska biffar till kvällsmat.

Dagen efter begav sig två av kamraterna hemåt, medan jag och en till fortsatte mot sista anhalten, Vilhelmina. Hotellet låg med utsikt över sjön och bergen i bakgrunden. Dit skulle man inte säga nej till att återvända när det är varmare ute. När vi så den tredje dagen begav oss hemåt igen fick vi äntligen se tre av alla de renar som skulle vara ute på vägarna, så då var förväntningarna inför resan uppfyllda! Vi passerade även en älv som jag inte vet namnet på, men som jag vet att jag passerade förra året på väg till Funäsdalen, som ser helt fantastisk ut. Det är som att vattnet under isen försvunnit, så isen kollapsat, och det är bara ett stort landskap av bucklig, sprucken is så långt man kan se. Mycket synd att jag inte stannade och tog en bild.

Från strand till strand

Lycksele

Storuman

Vilhelmina

Mitt ute i bushen

LS-gruppen är ute på tur för att samla in material till utredningen. Jag är mitt ute i ingenstans, det är kallt, blåsigt och det finns inte mycket här. I fjärran ser man några fjälltoppar och något som under sommarmånaderna nog är en sjö. Snön är djup och smutsig och vägen skumpig. Jag kan inte annat än längta mig sjuk efter att få flytta söderut igen. Förlåt Norrland att jag sviker sig så här, men jag är inte skapt för det här klimatet.

Work in progress

Igår efter lunch tågade vi då äntligen ner till våra kontor för att påbörja arbetet med att producera ett examensarbete som ska vara vår väg in på arbetsmarknaden. Döm om min förtrytelse när jag upptäckte att jag glömt mitt passerkort hemma och således inte fick äran att vara den första att använda det när vi invigde vår nya arbetsplats…

Men vad gör det när jag har ett eget kontor? Så mycket arbete blev det inte av igår då massa annat praktiskt var tvunget att lösas först men idag har vi varit produktiva och det känns riktigt bra att känna att vi är på väg någonstans.

Nu har jag även skrivit klart den jättestora hemtentan och kan därför ägna all min (ickefritid) tid till exjobbet och förhoppningsvis få lite mer fritid däremellan än vad jag haft de senaste två månaderna!

Ljuset i tunneln är inte enbart en metafor när man bor så långt norrut, dygnet har vänt och jag vaknar till vid halv fem – fem varje dag för att det är så pass ljust ute att kroppen tycker det är dags att gå upp. Fjärde året häruppe och jag är fortfarande lika fascinerad…

Alldeles för många dagar

Att sammanfatta livet i ett inlägg blir för mycket, så jag tror jag delar upp det lite. Mer läsvänligt, mer att se fram emot! ;)

I onsdags åkte LS-gänget till Stockholm för att visa upp oss, nätverka och samla information. Jag och Björn höll som sagt en presentation för att promota vår utbildning för representanter från den statliga förvaltningen, det gick hur smidigt som helst! Jag vet inte om det är för att jag mest håller presentationer och har seminarium med den lilla välkända gruppen om 5 eller om det faktiskt är att jag tränat upp min egna förmåga så pass (eller om det är för att jag får prata på svenska) men nervositeten har lagt sig märkbart. Det märks också på genusseminarierna, där jag ju umgås med inte så välkända människor, men där jag diskuterar vitt och brett om allt det intressanta vi får läsa om. För att återgå till ämnet, Stockholmsresa, så hade jag dator med mig och kunde koppla upp mig på internet på hotellrummet så fram emot kvällen samlades vi på mitt rum och gick igenom restaurangalternativ för kvällen, vilket inte fungerade så bra så istället fick jag och Micke ringa till Stockholmsboende kompisar och fråga om rekommendationer. I slutändan tog vi ändå en restaurang vi bara gick förbi (situationen påminde mig väldigt mycket om en annan leta upp en bra restaurang situation i ett annat land…). På torsdagen åkte jag iväg med två kamrater för mitt enda inbokade möte för exjobbet som var mycket givande. Efter detta åkte jag äntligen hem till Eskilstuna! Tyvärr var jag supertråkig och satt och stressade med den jättestora hemtentan vi fått ut på tisdagen. Jag hann i alla fall med vinkväll och tacos hos lillasyster och lunch med storasyster och alla barn. Andra storasystern blir det att hälsa på en snabbis nästa vecka innan jag åker vidare till Tyskland.

Lördag vid lunch lyckades jag äntligen släppa stressen över allt som måste göras med hemtentor, genusuppgifter och exjobb och åka tillbaka till Stockholm för en utekväll med tjejerna. Det blev en rolig (och mycket välbehövlig) utekväll med dans och god mat och trevligt (och nytt) umgänge! Längtar till nästa gång jag ska åka ner :D

Businesswoman

Fika

Världens sötaste Leo!

Stressvecka

Den här veckan har varit en vecka from hell. Förutom läraren som verkar tycka att vi är någon form av mänskliga robotar som varken behöver sova, äta eller ha ett socialt liv så har vi behövt förbereda Stockholmsresan med power point presentation (som jag ska hålla!! sa ju det…) och ta kontakt med viktiga personer vi vill träffa. Samtidigt har jag min genuskurs, där lärarna enligt mig beter sig som att de måste rättfärdiga ämnets existens genom att ställa mycket högre krav än övriga ämnen behöver…

Äsch, jag är snart klar med veckans arbetsbörda, eftersom jag hängt på uni 9 to 5. Hur som så är det ganska tröstande, men också oroväckande, när jag pratat med en vän i Stockholm och hon säger att ”ja, det är bara bra att jag inte har några vänner eller familj här som kräver massa uppmärksamhet av mig för jag har ändå inte tid. Jag har varit på jobbet idag (det var söndag…) och jag hoppas att det bara är en period, så jag kan få tillbaka mitt socialliv snart” Det är alltså bara att ställa in sig på att det är så livet kommer bli, vad otroligt… upplyftande.

Nej, nu ska jag inte vara sådan. Det är just för allt som varit som jag planerat in så mycket roligt nästa vecka när jag ska åka hem! Tror jag tagit med mig lite av min nya livsfilosofi när massa kul och fest står på schemat fast jag egentligen borde skriva hemtenta… ;)

Tidigare äldre inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.